Sjukskrivning: Så fungerar ersättningen och vägen tillbaka

När vardagen rullar på tänker få på hur ekonomin påverkas om de blir sjuka under en längre tid. För många blir första längre sjukskrivning en chock, både känslomässigt och ekonomiskt. Hur mycket pengar får man? Vem betalar vad? Och hur hänger Försäkringskassan, arbetsgivaren och olika försäkringar ihop?

Vad innebär sjukskrivning och vem betalar när?

Genom att förstå grundstegen i systemet går det att minska oron och få bättre kontroll. Här följer en tydlig genomgång av hur ersättningen fungerar vid sjukdom, vad som gäller över tid och vad som är viktigt att ha koll på för att inte missa pengar man har rätt till. En sjukskrivning betyder i korthet att en läkare bedömer att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller skada, helt eller delvis. Bedömningen skrivs in i ett läkarintyg som ligger till grund för ersättningen.

Sverige har ett system där flera aktörer delar på ansvaret:
– Arbetsgivaren betalar sjuklön i början.
– Försäkringskassan tar över efter en tid.
– Kollektivavtalade försäkringar kan fylla på med extra ersättning.
– Privata försäkringar kan ibland ge ytterligare skydd.

För en anställd ser det ofta ut så här i stora drag:
1. Dag 1: Karensdag (i många fall utan ersättning, med vissa undantag).
2. Dag 214: Arbetsgivaren betalar sjuklön, normalt 80 procent av lönen.
3. Från dag 15: Försäkringskassan kan betala sjukpenning.
4. Parallellt: Har man kollektivavtal kan man få extra pengar från en avtalsförsäkring.

En vanlig missuppfattning är att Försäkringskassan ersätter hela inkomsttappet. Så är det inte. Ersättningen har tak, och dessutom ersätts bara en del av lönen. Därför spelar avtalsförsäkringar på jobbet stor roll för den verkliga inkomsten vid längre frånvaro.

Ersättning, steg för steg

För många är det enklare att se systemet som en kedja av steg snarare än ett enda beslut. Varje del har sin funktion.

Kortfattat fungerar ersättningen vid sjukskrivning så här, för den som är anställd:
– Arbetsgivaren står för en första period med sjuklön.
– När sjuklöneperioden är slut kan den anställda få sjukpenning från Försäkringskassan.
– Om arbetsplatsen har kollektivavtal finns ofta en kompletterande sjukförsäkring.

Under de första 14 dagarna ansvarar arbetsgivaren för utbetalning.

Under den tiden måste den som är sjuk bland annat:
– Sjukanmäla sig till arbetsgivaren.
– Lämna in läkarintyg enligt arbetsgivarens rutiner (ofta från dag 8).
– Hålla kontakt kring arbetsförmåga och möjlighet till anpassningar.

När sjuklöneperioden tar slut måste den anställda ha sjukanmält sig till Försäkringskassan för att kunna få sjukpenning. Där görs en egen prövning av arbetsförmågan.

Den bygger på:
– Läkarintyget.
– Uppgifter från individen.
– Ibland uppgifter från arbetsgivaren.

I många kollektivavtal finns dessutom en försäkring som ger extra dags- eller månadsersättning när arbetsgivaren inte längre betalar sjuklön och personen i stället får ersättning från Försäkringskassan. Den ersättningen fungerar som ett tillägg och kan göra stor skillnad för ekonomin. För den som vill få en tydligare bild av vilka ersättningar som kan bli aktuella vid sjukdom, hur ansökan går till och vad kollektivavtalade försäkringar kan ge utöver Försäkringskassan, är AFA Försäkring en viktig källa till information och stöd.